Runeplan

Runeplan på 1950-talet utan byggnader och med vitt staket

Runeplan invigdes 31 augusti 1952 och männen bakom skapandet av Runeplan var Victor Carlsson, Ingemar Lindqvist och Tore Einar,
men även ordförande Olle Johansson var involverad i arbetet.
Runeplan är uppkallad efter SIF:s förste storlöpare Rune Gunnarsson från Kristersnäs strax intill Björkö skjutbana,
som vann DM-silver och brons på femtiotalet i terränglöpning.

Fyra löparbanor i kolstybb kritas inför tävling

När Runeplan invigdes 1952 var det Ole Johannsson som var ordförande och som höll invigningstalet. Arbetet med att skapa en idrottsplats i Stensjön hade börjat 10-talet år tidigare.
Och turerna kring var idrottsplatsen skulle förläggas var många.

En ung Lasse Lennartsson hjälper till med sköteln

Vi vet från gamla protokoll att placeringen av en gemensam idrottsplats för Stensjön och Björköby planerades i Rödjenäs.
Stensjöns IF var positiva till detta förslag, medan Björkö GoIK sa nej,
med motiveringen att det var för långt från samhället Björköby till Rödjenäs.
Enligt rykte var det invid gamla Björköbyvägen strax efter avtagsvägen mot Aggarp och 100m nedanför höjden med de fina bokarna i den s.k. "kohagen" som var tilltänkt som plats.
Läget var ungefär 4½ km från båda samhällena.
Ett annat läge för Runeplan som diskuterades var parkeringen invid nuvarande Stensjöns badplats.
Och ett tredje alternativ var strax efter de två röda stugorna som ligger invid gamla Nässjövägen 500 meter innan Sonarp.
Alternativt på vänster sida efter den röda stugan mot Nässjö.
Nu blev det istället inköp av mark av Sixten Karlsson,
som var Stig Karlssons pappa och vackrare plats än intill sjön Stensjön får vi verkligen leta efter.

Luftballong över Runeplans gamla omklädningsrum

I första hand var Runeplan med sin skifferstybb gjord just för friidrott.
När Göran Graberg första gången besökte Runeplan 1954 fanns inga hus på denna idrottsplats.
Det fanns en entrékur som antagligen tagits ner från festplatsen i Pallarp.
I denna kur förvarades diverse friidrottsredskap.
Till exempel fanns det inte någon gräsklippare i klubbens ägo förrän på 1960-talet, utan i början slog en bonde gräset någon gång i månaden med häst.
Men med årens lopp har Runeplan växt till en av Smålands vackraste idrottsplatser och den imponerar på många av alla besökande föreningar varje år.
Göran Graberg ordnade på 1960-talet förrådsutbyggnaden, som vår löpare och snickare Jörgen Kraft gjorde. Det som idag referas till som de gamla omklädningsrummen idag.

I första hand var Runeplan med sin skifferstybb gjord just för friidrott.
När Göran Graberg första gången besökte Runeplan 1954 fanns inga hus på denna idrottsplats.
Det fanns en entrékur som antagligen tagits ner från festplatsen i Pallarp.
I denna kur förvarades diverse friidrottsredskap.
Till exempel fanns det inte någon gräsklippare i klubbens ägo förrän på 1960-talet, utan i början slog en bonde gräset någon gång i månaden med häst.
Men med årens lopp har Runeplan växt till en av Smålands vackraste idrottsplatser och den imponerar på många av alla besökande föreningar varje år.
Göran Graberg ordnade på 1960-talet förrådsutbyggnaden, som vår löpare och snickare Jörgen Kraft gjorde. Det som vi kallar de gamla omklädningsrummen idag.

A-lagsträning på B-plan 2022

Lasse Lennartsson var en drivande kraft i båda projekten ihop med Franc Abram och Lars-Göran Hermansson.
mellan 1996-2000 var det Gunnar Engmalm, som med huvudansvar, såg till att B-plan gjordes av Nässjö Åkeri och kostnaden var för detta projekt var 800000kr.
2008 hade bidraget för B-plan löpt med 50000 kr per år och då var Olle Johansson och Göran Graberg på fritidschefen om en 10-årig fortsättning av detta bidrag till allvädersbanor.
Invigningen skedde redan 2011 och banorna på 1,2 miljoner var då i hamn efter en insamling på en halv miljon.

Padelbanan invigdes 2022

2016 färdigställdes ytterligare en tillbyggnad av klubbhuset. En förlängning som inhyser en aktivitetslokal, handikapptoalett, samt ett efterlängtat extra förrådsutrymme. Många volontärer och frivilliga har under de senaste året hjälpt till för att färdigställa tillbyggnaden.
2019 var det så dags igen då Nässjö kommun drog igång sin kampanj, En halv miljon idéer. Samhället rösta fram ett förslag om ett utegym, det så kallade "Ingemars gym", som då placerades i anslutning till Runeplan.
Mellan åren 2018-2021 renoverades många utrymmen i lokalerna. Man plockade bort bastun som fanns i anslutning till omklädningsrummen för att kunna bygga en ny tvättstuga.
Även duschutrymmena renoverades och blev helkaklade, köket moderniserades rejält samt att kontoret gjordes om.
Nästa stora tillskott till Runeplan då några privata intressenter slog sina påsar ihop och byggde en padelbana mellan B-plan och utegymmet.
Padelbanan invigdes 2022.

Vi ser med spänning framemot vad som skall ske härnäst. Runeplan är ett arv väl värd att förvalta.

Olle Johannson i Änganäs skriver om tillkomsten av Runeplan och om dess ekonomi.

En viktig uppgift för en förening och inte minst en Idrottsförening är att få tag i pengar för att driva verksamheten. För SIF har detta varit en angelägenhet och en målsättning allt ifrån början. Det gäller att inte binda sig för en utgift utan att man först vet hur man skall betala densamma. Allt sedan föreningen bildades och fram till 1981, så var det den traditionella midsommarfesten som gav inkomster till den idrottsliga verksamheten.

De första festerna hölls på Dalängen, där vi idag firar majbrasan. Vi flyttade på 40-talets början till Pallarpsviken där den var kvar till 1981. Den första festen gav ett netto på 312;93. Allt efter hand blev nettot högre och på 70-talet kring 30,000 kr 

Tyvärr ändrade folk sitt beteende vid midsommar, tillströmningen blev mindre och omkostnaderna större. En av orsakerna var att Riksdagen beslutade att flytta midsommarfirandet från 24 juni till den lördag som var närmast denna dag. Detta fick som följd att vi fick en långhelg och folk tog bilen till sina sommarställen för att bada.

En idrottsplats är en nödvändighet för en förening som utövar sommaridrotter som fotboll och friidrott. Som jag nämnde förut spelade man fotboll ett par år på Bodagärde. Men det skulle dröja till den 27 augusti 1946 innan man kunde fatta beslut i planfrågan. Man beslutade då att inköpa ett markområde av Sixten Karlsson, Boda Östergård på cirka 10.000 m^{2 .} Detta område kallar vi idag Runeplan. En mindre del av området var odlad mark men större delen växte det björksly och annan skräpskog. Efter att ha fått besked om pengar till byggandet av Björkö kommun och Riksidrottsförbundet startade arbetet med en grovplanering. Vi fick hjälp av Göta Ingenjörskår i Eksjö som hjälpte till med sina maskiner och sedan var det medlemmarna som fick fortsätta. 

Under tiden att arbetet pågick beslutade man sig för att utöka planen med antalet löparbanor. Istället för tre banor runt och fyra banor på hundrameterssträckan så beslutade man bygga öka till fyra banor runt och sex banor på 100m.

.

Men vad man glömde var att planera in vad man skulle betala med.

Det blev krismöte och man beslutade att göra en extra uttaxering av samtliga medlemmar. Men det räckte inte!

Då var läget det att jag hade hamnat i Smålandslaget i orientering och skulle representera Småland vid SM i Stockholm. Då hittade Victor Karlsson på att jag kunde åka med första tåget på lördagen för att göra en uppvaktning hos Riksidrottsförbundet och begära mer pengar. Jag hade ju inte varit med i den kommitté som hade hand om byggandet utan jag måste lära mig ärendet. 

Så varje veckokväll före avresan besökte jag Victor och han gick igenom ärendet och han till och med följde mig till tåget på Nässjö station och kollade så jag kunde min läxa. När jag kom till Stockholm tog jag mig till RF:s kansli och när jag lämnade dem hade jag fått löfte om tilläggsanslag. Att jag sedan blev bäste smålänning på Orienterings-SM var ju som grädde på moset.

Den 31 augusti 1952 kunde vi sedan inviga Runeplan för sitt ändamål. Därefter har tillbyggnader och utbyggnader gjorts.  Nämnas kan det första omklädningsrummet i södra delen av plan, därefter omklädningsrummet med samlingssalen i norra delen. Vidare grusplan och nu det senaste den nya gräsplanen i väster. Vi kan idag visa upp en vacker och välskött Idrottsplats, en av de finaste idrottsplatser i Småland!  Det kan vi vara stolta över.

Jag vill som avslutning på denna resumé nämna två saker som jag vill påstå har varit avgörande för Stensjöns IF och skapandet av den egna idrottsplatsen nämligen:

SIF har alltid haft tillgång till ansvarsfulla och bra ledare och en stabil ekonomi..